Från knyte till person

Igår blev Linnea 7 månader. 7 månader for crying out loud! När hon föddes var det flera röster som sa: "ta vara på bebistiden för den går så fort". Jaja tänkte jag och tittade på den lilla lilla plutten som bara låg där och kunde inget annat. Nu 7 månader senare fattar jag precis vad de menade. Tiden bara flyger iväg ju. Det känns som om hon föddes i förrgår! (om man bortser från hur jag känner mig i kroppen för två dagar efter förlossningen var ingen dans på rosor direkt. Kändes snarare som att jag satt på rosor..)

Trots att jag ibland kan sakna det där lilla knytet så är hon så mycket roligare att ha att göra med nu. Hon är glad och nyfiken och äter som en liten häst. Vi går ut varje dag och hon ser sig omkring från vagnen. Ibland går vi till någon lekplats och gungar vilket hon tycker är fantastiskt kul. Att leka tittut är en annan favoritlek. Hon "pratar" mycket och ibland bjuder hon på ett fantastiskt skratt. Hon sitter ganska bra nu och tycker om att sitta och pilla med sina leksaker. Det allra bästa är förstås att sitta och tugga på en bok. Hon tycker mycket om sång och dans, vi sjunger mycket hemma och ibland går vi iväg på babyrytmik. Hon verkar ha en stor apptit på livet och den stora vida världen.

Det lilla knytet har helt enkelt blivit en liten person.

Helgen

Ännu en helg har passerat och som vanligt går den alldeles för fort. I fredags tog jag och Linnea en promenad till Skanstull och Café Vero för att fika med Hanna och Elenor. Det var fint att se dom efter de tre månader som har gått sen senast. Vi pratade och fikade och hade allmänt trevligt men eftersom det är Linnea som bestämmer så var jag tvungen att gå hem innan jag kände att vi hade pratat ikapp oss. En gnällig bebis på café gör mamman lite svettig.

Lördagen var ganska lugn. Vi tog en promenad hem till mamma och pappa för att se till katten som inte fick åka med till landet. Det är kul att se hur Linnea blir helt till sig när hon ser honom. Han är dock inte lika exalterad över att träffa henne efter att hon har dragit honom i både svansen, örat och tassen. Han är nyfiken på henne men håller sig på säkert avstånd. Sen fortsatte vi lördagen med babysim. Linnea tycker att det är jätteroligt att bada och hon har verkligen blivit duktig på att "simma". Kvällen avnjöts med god mat (kyckling/salamibiffar med pasta och god sås från Linas matkasse) och lite tv-tittande på det.

Idag har vi faktiskt varit och tittat på två hus. Båda två i Älta och båda två väldigt fina men vi kommer inte bjuda på något av dom. Vi åkte dit med inställningen att vi bara skulle titta. Någon gång kommer vi köpa hus och någon gång måste man ju börja titta.

Nu sitter och och tittar på True Talent och Erik nattar Linnea. Imorn börjar en ny vecka med allt vad det innebär.

Det här med pyssel

Jag trodde inte att det skulle bli så svårt att hinna med lite pyssel i veckorna men jag hade tydligen fel. Linnea tar mycket av min tid och när hon sover så sover hon inte tillräckligt länge för att jag ska hinna pyssla i lugn och ro.

Därför har jag tänkt göra så här: jag pysslar lite då och då, när jag har tid helt enkelt, och när jag har pysslat redovisar jag det här. Det blir en variant av hur det var tänkt från början.

Allsång när den är som bäst

10000 pers sjunger It must have been love. Mäktigt. Gåshud. Ord är överflödiga.

Plötsligt händer det

Igår var jag och Linnea ute på stan hela långa dagen. Vi började med lunch på Café Glada barn med Anna, Åsa och Åsas Felicia som är två veckor äldre än Linnea. Café Glada barn är ett café för föräldrar och små barn. God mat, leksaker, dagens puré(!), och gott om utrymme för barnvagnar. Vi fick vänta aningens länge på maten men annars var det helt ok. Sedan fortsatte jag och Anna eftermiddagen med att strosa runt på söder, titta i små butiker och fika. Riktigt trevligt! Både jag och Linnea var trötta men nöjda när vi kom hem vid 18-snåret.

På kvällen var Linnea lite orolig och gnällig, kan ha varit alla intryck som Söder bjuder på. Men hon somnade äntligen runt 21. Sen hände det plötsligt: Linnea sov hela natten! Två gånger gnällde hon lite och fick napp men ingen matning förrän klockan 7 imorse! Jag vågar inte hoppas än men kanske, kanske vänder det nu?

Snart ska vi iväg på veckans andra lunchdejt. Sen ska vi hem och ladda om batterierna för ikväll är det äntligen dags. Ögonblicket jag har väntat på i nästan 20 år. Roxette i Globen! Hurra!