Saker och ting börjar sakta men säkert att återgå till det normala. Systern åker tillbaks till Ö-vik snart för att börja sitt andra år på utbildningen, föräldrarna kommer hem från landet och börjar jobba, kompisarnas semestrar är slut... Den stora skillnaden i det normala för mig är att jag nu ska möta hösten i Stockholm för första gången sen 2001.
Jag ser faktiskt fram emot hösten. Det är en mysig årstid. Varma mysiga kläder, te, tända ljus, se på film en ruggig oktoberkväll, lyssna på regnet som slår mot rutan... Det är nästan så att jag längtar lite. Nästan. Lite.
1 kommentar:
Jag hatar att packa
Skicka en kommentar